Så här gör jag REA-analysen
Jag kopierar hela listorna och sätter ihop dem på sidan två i Excel-filen.
Där städar och rensar jag listan så att den blir som jag vill ha den innan jag kopierar in kolumnerna i filens första sida där jag gör själva sorteringen enligt REA-metoden.
Följ beskrivningen så fungerar det bra.
Skriver jag här saker som du redan förstått eller kan, ha då överseende med detta då många frågar om hjälp och jag vet då inte hur mycket kunskap just du har.
Det finns några olika typer av aktier som är bra att hålla isär.
Det som kalas preferensaktier eller som lite lättsinnigt kallas preffar ibland är egentligen inte någon riktig aktie. Man kan likställa det med ett lån från de som köper den typ av investeringsprodukter till bolaget.
Det finns även det som brukar kallas A och B aktier som i själva verket kan vara många fler olika bokstäver. Det som skiljer dessa aktier åt kan vara lite olika saker men det vi behöver ta hänsyn till när du analyserar med REA-metoden är att de aktier som oftast ger högre röstantal vid årsstämman är A-aktierna.
A-aktierna har ibland lägre omsättning av aktierna på grund av att det oftast är huvudägarna som innehar större poster i de röststarkare aktieslagen.
Det vi är ute efter i vår analys är de aktieslag som har högre omsättning, vilket betyder att fler affärer med köp och sälj förekommer under en handelsdag för dessa aktier.
Nu finns det några undantag men huvudregeln är ta bort alla A-aktier och behåll B-aktierna om det finns flera aktieslag under samma bolagsnamn.
Du ska vid analysen bara ha med ett aktieslag för varje bolag.
Så rensa bort preferensaktierna, ta sedan bort alla A-aktierna med följande undantag.
SHB Handelsbanken behåll A-aktien.
SEB behåll A-aktien.
Stora Enso behåll R-aktien.
Sagax behåll B-aktien.
Industrivärden behåll C-aktien.
Sedan brukar jag rensa bort alla bolag som redovisat negativ vinst, alltså har gått med förlust vid senaste årsskiftet vilket är redovisat i årsbokslutet och finns under kolumnen vinst/aktie i listan du kopierar.
Bolag utan utdelning, (siffran 0 i direktavkastning), sorterar jag också bort. OBS ibland står ingen siffra och då är det samma som noll, 0.
E/P-talet får jag fram genom att dela (E) Vinst/aktie med (P) Aktiekursen
eller som man kan kalla det priset/aktie.
JEK/aktie kan ersättas med Total Eget Kapital/aktie, Substans/aktie eller om du inte hittar dessa med Eget Kapital/aktie.
Det är viktigt att vara konsekvent och använda ett av dessa hela tiden.
Efter rensningen av listan sorterar jag på det här sättet:
Alla bolag och kolumner sorteras efter E/P-talet så att högsta talet kommer högst upp och det bolaget får siffran 1 i kolumn A, osv.
Sedan sorteras alla bolag och kolumner, även kolumn A, efter Substans/aktie, (eller Totalt Kapital/aktie alt. Kapital/aktie),
så att högsta talet kommer högst upp och det bolaget får siffran 1 i kolumn B, osv.
Sedan summeras siffrorna i kolumn A med kolumn B i kolumnen A+B.
Sedan sorteras alla bolag och kolumner så att lägsta talet kommer högst upp i kolumn A+B.
Nu väljer du ut de 20 översta bolagen.
Där efter sorteras alla bolag och kolumner i dessa tjugo bolagen efter Direktavkastningen så att de bolagen med högsta värdet kommer högst upp.
Behåll sedan bara de två översta bankerna, de två översta fastighetsbolagen och de två översta investmentbolagen. Resten av dessa bolagstyper tar du bort.
Gör sedan om hela analysen med det reducerade antalet bolag. Börja sortera efter E/P-talet osv.
När du börjar ha mellan 15-20 bolag i din portfölj kan du sluta sortera efter Direktavkastningen som sista sortering.
Tidigare hämtade jag värdena till analyserna från Affärsvärldens hemsida. De har nu ändrat så att detta inte fungerar längre.
Dagens Industris hemsida fungerar men är lite krångligare att kopiera hela listor från. Man får kopiera flera gånger och bygga ihop listan att utgå från vid analysarbetet. Där hittar du Eget Kapital/aktie.
