Är det annorlunda denna gång?

Hur frisk är herr Markad?
Vi läser ledaren från Dagens Industri från Lördagen den 15 Mars.

Digitaliseringen sveper in med en enormkraft genom vår vardag står det och det kanske kan vara riktigt sedan står det att det gäller också ”genom modeller för hur man utvecklar, driver och finansierar företag”.
Det kan ligga en hel del i detta men som det står senare i ledaren så gäller det värderingen av spelbolaget King som liknar de värderingar som gjordes under IT-bubblans tid i slutet på 1990-talet.

Vi har Spotify, Skype, Facebook och inte minst Google i en mycketföränderlig värld med höga förväntningar och höga värderingar.
Denna gången är det annorlunda och att marknaden inte fungerar nu som den har gjort förut och det krävs nya sätt att värdera bolag och idéer framhålls ibland.
Den nya superkonjunkturen är faktiskt något alldeles extra och till råga på det så kommer det digitala tryckandet av ny valuta i många länder att få fart på de snurrande hjulen.
Inte minst de som händer i USA som kallas quantitative easing (QE) som i praktiken är ett sätt att föra in nyskapade valutamängder in i systemet och bankvärlden.

Det är bra att man hittar på namn som ingen vanlig medborgare riktigt förstår vad det betyder. Det är många saker som inte är riktigt som det brukar, den här gången är det kanske helt annorlunda.
"This time is different"

Förutsättningarna vid nya kriser är alltid annorlunda – ”this time it is different, you know”.

Genom historien har många länder genomgått ekonomiska kriser och varje gång har man från experthåll framhållit att denna gången är det annorlunda. Gamla regler gäller inte längre för hur vi ska värdera företag. Vid tiden före IT-kraschen började man använda P/S- talet som mäter priset på aktien i förhållande till hur mycket bolaget sålde.

Med facit i handen vet vi nu att det viktiga var inte att sälja utan att tjäna pengar vilket man inte gjorde på den tiden.

Ett klassiskt citat av Walter Lippmann:
”När alla tänker lika är det ingen som tänker särskilt mycket”

Alla som läst texter som skrevs redan på trettio- och fyrtio-talet vet att redan då var värde och vinster viktiga nyckeltal. Vi vet också att även om orsaker ytligt sett är annorlunda vid olika kriser så är grundorsakerna oftast de samma.

Ett annat klassiskt citat är av Sir John Templeton:
“Bull markets are born on pessimism, grown on skepticism,
mature on optimism, and die on euphoria".

En del investerare kan drabbas av skräck för förluster och därmed säljer de i panik vid negativa nyheter eller vid måttliga tecken på nedgång på börsen.
Du kan inte undvika att en del av dina investeringsbeslut slår fel. Men du får inte låta dina känslor styra för mycket.
Den som kan behärska psykologin som investerare har större möjligheter att göra goda investeringar.

Drabbas inte av övermod och eufori på grund av aktiemarknaden.
Det som driver människans habegär,  girighet bygger mycket på psykologisk effekt som gör att man förväxlar materiella tillgångar  med lycka. Du ska inte förväxla girighet med sparsamhet.

Förnekelsen av girighet är en psykologisk försvarsmekanism som leder till en annan fas som brukar kallas självbedrägeri som också kan bli mycket kostsamma för den som drabbas.
Det som kallas Normalcy Bias, kan förklaras med att man förnekar eller vägrar att se någon stor förändring som är på väg att hända.
Det kanske är för skrämmande för att man skall ta till sig det allvarliga i situationen.
Denna reaktion kan göra att du inte företar dig de skyddsåtgärder som du borde vid en uppkommen krissituation, du tänker att denna gången är det annorlunda.

Beslutsfattandets psykologiska påverkan.
Det vanligaste felet som investerare gör är att leta efter mönster som inte finns.
Investerare letar allt för ofta efter ett mönster i det som händer på marknaden. Det kan fungera på kort sikt men inte i det längre perspektivet. Smarta investerare vet att det är meningslöst att investera efter ett mönster. Det är inte så marknaden fungerar.
Marknaden är i själva verket mycket oberäknelig.

Ett annat vanligt felsteg är att man har en överdriven självsäkerhet och tro på att man själv är smartast.

”Dunning–Kruger-effekten” är en kognitiv bias som innebär att den som är inkompetent också är oförmögen att förstå att denne är inkompetent. Detta får till följd att inkompetenta överskattar sin kompetens i högre grad än kompetenta.

Det har länge spekulerats om denna effekt, och det var först när Justin Kruger och David Dunning, som var forskare vid Cornell University i New York, genomförde en serie experiment, 1999, för att undersöka hypotesen som den blev vetenskapligt bevisad.

Investerare har en tendens till att tro att de är smartare än alla andra och till och med smartare än marknaden. I sin tro att de kan slå index tar de allt för stora risker och är ovilliga att sälja investeringar som visar sig vara dåliga, det kan ju vända.

Dessutom upplevs många skribenter på olika forum och i pressen övertygande om att deras ideer och prognoser är det enda rätta och man kan ju då också undra om de har drabbats av Dunning-Kruger-effekten.

Det finns många så kallade bias som är olika former av felaktiga tolkningar av insamlade fakta.
Dessa feltolkningar gör vi helst i grupp, i form av marknaden. Eller som Graham beskrev det i form av Mr. Market, alltså herr Marknad, på svenska.

Herr Marknad har drabbats av en eufori och tro på att börsen kommer gå upp länge till trots att den har gjort det länge redan utan att bolagen blivit mycket bättre eller att bolagens vinster har blivit särskillt mycket högre. Och det finns inga nya sätt att värdera bolag även om marknaderna eller tekniken för bolagen är nya.

Vi måste acceptera att den senaste nedgången på börserna mycket väl kan vara början på en större nedgång.

Inte ens denna gången är det annorlunda!